Få har lika flitigt som Sandro Key-Åberg experimenterat i sitt författarskap. Typiskt för Sandro var t ex hans "prata" - ett slags vardagssamtal. Vid ett tillfälle år 1974 skrev han för Författarcentrum en diskussionshandledning i hur man kan arbeta med poesi, Upptäcktsfärd i dikten. Sandro Key-Åberg född 1922 avled 1991 i Stockholm.
Illustration: Cecilia Torudd
1. Det står alltid någon bakom dikten!
Det finns alltid en mänsklig vilja, en avsikt i det språk vi möter, det står alltid en människa bakom det. En diktare har alltid en avsikt med det han skriver.
- Ta reda på vad han vill, ta reda på varför han vill det!
2. Du måste läsa dikten noga!
Vad han vill får du reda på bara genom att du ser efter vad som verkligen står i dikten. Precis som det lätt blir missförstånd när du slarvigt lyssnar blir det lätt missförstånd om du inte lyssnar ordentligt till dikten.
- Läs den därför uppmärksamt och inte bara en gång!
- Läs den också baklänges, som om slutet var dess början.
3. Sök efter verkligheten!
Dikt handlar alltid om verkligheten. Men till verkligheten hör inte bara tingen, allt det påtagliga, allt det där som vi kan iakttaga, som vi kan lukta och smaka på och känna med våra händer. Dit hör vårt sätt att leva tillsammans, det komplicerade sammanhang vi kallar samhället, dit hör också våra känslor och föreställningar, alla våra upplevelser vi har av verkligheten omkring oss.
- Vad är det för påtaglig verklighet dikten beskriver, vad är det för känslor, föreställningar och upplevelser den uttrycker?
- Hur ser samhället och människornas gemenskap ut i den?
4. Dikten är ett val av verklighet!
En dikt utsäger inte allt om verkligheten, den tar fasta på vissa drag och vissa sammanhang i den. Dess verkan beror lika mycket av det som inte sägs i den som av det som sägs.
- Vad är det diktaren har valt ut ur verkligheten och varför har han gjort det?
- Vad är det viktiga i den verklighet som dikten talar om och varför har diktaren lagt tyngdpunkten vid det?
5. Dikten är aldrig entydig!
I sagorna kan man hitta människor som är odelat onda eller goda, i politiska valtal en verklighet som inte är motsägelsefull. Diktens människor och verklighet är både god och ond och ofta full av motsägelser. Därför kan en dikt upplevas på flera sätt, du kanske ser ett stycke verklighet i den, din kamrat en annan, du kanske tycker den är opitmistisk, din kamrat pessimistisk.
- Prova din upplevelse av dikten!
- När du funnit en tolkning av den, pröva om du kan finna en annan, när du hittat en betydelse hos ett ord eller en mening, pröva om du kan finna en annan.
6. Dikten är början på ett samtal!
Dikten är både en fråga och ett svar. - Vad är det för frågor den ställer om vårt sätt att leva med varandra och samhällets sätt att handskas med oss, om de politiska och ekonomiska systemens liv och leverne och vårt beroende av dom?
- Vad är det för svar den ger?
- Är det bara ett svar den ger och är svaren tvärsäkra?
7. Undersök språket!
Diktaren väljer inte bara en verklighet att tala om, han väljer också ett språk att tala om den med.
- Använder diktaren många ord eller få, använder han ett vardagligt språk eller ett konstfullt?
- Beskriver han bara verkligheten eller uttrycker han också sina känslor?
- Är hans språk ironiskt, har det undermenignar, eller är det direkt och oförtäckt?
- Talar han till dig eller med dig?
- Är hans språk abstrakt eller allmänt eller konkret och närgånget?
8. Lyssna till rytmen!
Du hör den bäst om du läser dikten högt. Då kan du höra diktens steg och de mönster de bildar.
- Är det samma rytm genom hela dikten eller växlar den?
- Jämför rytmen och det dikten vill säga.
- Vad är det rytmen betonar, vad är det den lyfter fram ur sammanhanget?
- Hjälper dig rytmen att förstå dikten?
- Förstärker den, tycker du, diktens innehåll på samma sätt som fiollådan fiolens toner?
9. Titta på metaforerna!
Diktare använder ofta metaforer, språkliga bilder. "Solens blonda hår" är en bild, den beskriver inte solen, den ger oss ett sätt att se på den, att uppleva den. Metaforen är ett sätt att tala om en sak som om den vore något annat. När du säger "hjärtats steg", påstår du ju inte att det verkligen kliver iväg någonstans, du ger den du talar med en föreställning om hjärtat som en vandrare på livets väg.
- Ta reda på metaforerna i dikten!
- Vad är det för olika saker eller egenskaper som ställs samman i den?
- Ger dom dig en upplevelse av nya och överraskande sammanhang?
10. Språket har associationer!
Ett ord, eller en mening, pekar inte bara ut något för dig i verkligheten, det väcker också något till liv inom dig, en känsla eller en föreställning, som är förbunden med ordet. Metaforerna är ofta rika på associationer, men om du söker skall du finna att språket är fullt av uttrycksfulla ord.
- Ta reda på de ord eller meningar i dikten som är rika på associationer.
- Är dikten skriven på ett språk som eftersträvar många associationer eller på ett som undviker det?
- Kan du finna något skäl till att göra språket så uttrycksfullt som möjligt eller att göra det så fattigt på associationer som det går?
11. Dikten vill påverka!
En dikt vill påverka oss, kanske förändra oss genom att ge oss nya kunskaper och göra våra känslor mer levande, genom att ge oss ett nytt sätt att se på verkligheten eller förhålla oss till den.
- Vad är det förändringar dikten föreslår?
- Vilka följder skulle dessa förändringar har för vårt eget eller samhällets liv, om vi accepterade dom?
- Eller är det kanske så att dikten inte föreslår några förändringar alls, utan vill påverka oss att motsätta oss förändringar?
12. Det är du som läser dikten!
Läs den inte genom andras ögon. Fråga inte efter hur man skall läsa den. Det bestämmer du själv. Din upplevelse och din värdering av dikten är lika mycket värd som någon annans!
13. Dikten är ett förslag!
Fall inte till föga inför dikten. Kom med motförslag! Väg de värderingar av människor, liv och samhälle den framför.
- Jämför den bild av livet som dikten ger, med den bild du själv har.
- Pröva det som dikten påstår och uttrycker på dina egna erfarenheter.
14. Tala om dikten tillsammans!
Dikten är inte bara början på ett samtal mellan dig och dikten, utan också mellan dig och de andra som läser dikten. Tillsammans kan man upptäcka mer! De andras upplevelser kan lägga något nytt till din egen, de andras synpunkter kan ge dig ny kunskap om dikten, eller kanske om dig själv!
Skriv dikt själv!
Illustration: Cecilia Torudd